Kampen.

Igår när jag var på Ica så var det en mamma och hennes dotter Mimmi på kanske 2 år, som stod i kön till kassan. Dessvärre så kom ju lilla Mimmi på att hon skulle ha godis (det värsta som kan hända en förälder på en affär antar jag).
Hon gick fram till lösviktsgodiset, men mamman sa strängt ifrån "Nej Mimmi! " flera gånger. Självklart lyssnade inte Mimmi på sin mamma, och tillslut sa hon "då åker mamma ifrån Mimmi". Men hon plockade upp en tom påse och en skopa, lyssnade minsann inte på vad mamma sa.
Mamman skyndade fram och skulle ta ifrån skopan då hon stoppat ner den i lådan full med goda, smarriga chokladbitar. Men då gav hon upp och lilla Mimmi hade vunnit kampen, några små chokladbitar.
Mamman höjde ögonbrynen av tröttnad och sa "nu räcker det, kom här".
Och lite längre bort hördes några barnskrik från ännu en familj "jag vill ha!!"

Tänkte på de, vad lätt man ger upp egentligen. Absolut det dummaste man kan göra, det gäller att man är bestämd och gör det man sagt, annars lär sig barnen hur dom ska göra för att få som dom vill. Men kan tänka mig att det inte är det lättaste.
Kämpa på föräldrar, och stå för det ni kommit överens om!

Nu ska jag mata klart Bo, och sen blir det diskning av diskberget.

Solong.